Farmor/Ing-Mari

Lite resumé från semestern: Måndagen tillbringades i Stockholm med Robin, Kim, Liv, Nora och Bosse. vi åt lunch på Minerva. Deras pommes frites är gudomliga. efter det åkte vi till Djurgårdsbrunn och åt glass, mums tyckte alla. Det hela avslutades med mousserande vin hemma hos oss. Minerva i Vasastan Djurgårdsbrunn, MUMS Hurra för mig......... Tatueringen gjordes under tisdagen (bild kommer senare), och på onsdagen fick jag lära mig vardagsmink hos Gina på Make Up Store. Det är ju en hel vetenskap (och förmögenhet) att se naturlig ut, ha ha, men kul var det och jag måste säga att jag blev nöjd. Kvällen bjöd på störtregn så ungdomarna kom hem till oss med pizzor. Idag är det en helt vanlig slappar dag, som behövs. Tvätta och packa inför resten av ledigheten. I dagens Eskilstuna kuriren kunde jag läsa att Ticket gjort en undersökning om vad vi semsterfirare måste ta med oss i teknikväg när vi åker iväg. Att kameran kom på första plats var väl inte så underligt, likaså att

Att vara ett så kallat majbarn innebar när jag var liten att man hade sitt födelsedags kalas på baksidan hemma på gatan med alla som ingick i ens nätverk. Jag kan inte påminna mig att det regna en enda gång under de 12 år som det pågick. Det finns gamla fotografier som är ganska tung bevisning för att jag har rätt. Ett film bevis på att det också kan hagla finns från min 30-årsdag, då släkten fick tränga ihop sig i uterummet på landet när vi skulle fika. Att kvällen sedan blev perfekt finns också på video. Att sitta och tänka tillbaka på 49 stycken födesledagar blir lite nostalgi. Vad fanns i huvudet på Åsa, Katarina, Eline och mig när vi ställde upp oss för att bli fottade av mamma på min 8 årsdag? Vi var ganska tajta under en period. Men nu har jag ingen aning om vad dom gör. Min 25-års dag firade jag tre gånger. Först med personer som jag lärt känna under studietiden i Östersund. Vi var några som hade fått jobb i Stockholm under våren 1986 och höll ihop som glada, lite galna nyexa

Det här med omorganisation är ju ett ständigt påhitt som man får leva med om man jobbar inom offentligt förvaltning, helt OK. Men nu känns det lite extra för om nu det här går igenom kommer gamla goa ungdomsgruppen splittras. Genom åren har vi ändå kännt att vi haft varandra när det gungat och blåst orkan,men nu är den tiden förbi. Gällande Stödcenters framtid är jag relativt tillfreds med förslaget, jag känner alla som i såfall blir mina närmaste kolleger, MEN vem blir chef??????? (rysning) Nä nu ska jag försöka landa i känslan att vara ledig i två veckor och bara göra roliga saker. Har förstått att det nya modeordet bland semsterfirare är "glamping" = glammig camping. Nu blir det inte det den här gången men vår nya husvagn ska upp till landet, så vi får lära känna varandra.Så vi kan väl kalla det för en liten glamping. Så ser den ut, vårat lilla hus på hjul.

Har precis kommit tillbaka efter ett möte med vår förvaltnignschef. Det hon uppmananade oss på slutet var att vi inte skulle dra oss för att tala om för ALLA vad vi är stolta över när det gäller vårat jobb. Jag kände att det där är inga problem för mig, eftersom jag nästan dagligen får så mycket positiva kommentarer från de brukare jag möter i min verksamhet. Även samarbetsklimatet mellan nära kolleger och från andra myndigheter gör ju vardagen behaglig. Så nu vet ni det. Ska nu börja samla ihop mig för att ta två veckors semester. Som vanligt hopar sig ärendena när man tror man har allt under kontroll, det är då det är så skönt att ha goa kolleger och samarbetspartners som ställer upp. Skriver inga namn här men jag hoppas och tror att ni de gäller känner igen er. Som sagt stolt över att Stödcenter för unga brottsoffer nu är inne på sitt 11:e år går ju inte att ta minste på. Visst skulle jag vilja utveckla verksamheten och öka kompetensen både  angående IT-brotten som ökar och att

Jaha då har Robin gjort sin första tävling i WingChun. Det hela avgjordes i går i Västertorpshallen, Stockholm. Motståndet kom från Borås. Liv var på charmhumör, som vanligt, så en del av publiken tittade mer på henne än på mattan. Dammsugaren har gjort rätt för sig  ännu en gång så nu blir det lite slappatid innan jag åker till Västerås, hämtar upp mor och är med på Liz Helgesons 50 -års jubileum som danslärare. Ett stort arrangemang i konsertsalen ska visas upp. själv var jag elev för henne mellan 1964 - 1973. uppladdning mer uppladdning.

HA trodde väl aldrig att jag skulle störa mig så mycket på att jag inte kunde komma in på sidan under gårdagen, men jag hade så mycket jag ville skriva om. Nu kommer jag inte ihåg allt. Igår var det Linnéa, min namnsdag. Min farmor hade också det som mellannamn. När jag var liten var det alltid tårta och en liten present. När jag blev äldre och flyttade runt i landet kom det ett fint handskrivet brev med blomstercheck i medskicket. Min farmor var cool. Ingenting verkade omöjligt i hennes vardag. Hon älskade att göra bussresor inom Sverige men även Norge och Finland fotograferades flitit med hennes instamatickamera med kubblixt (ja herre gud hur hon höll på så hon kunde använda alla fyra blixtarna innan de skulle slängas, fniss). Hennes passion var annars trädgård och blommor, och då snackar vi om en dam med gröna fingrar. När jag bodde i min första egna lägenhet hade jag alltid ångest hur mina blommor såg ut inför besök av henne, men hon sade aldrig något utan kunde bara gå fram, ta bo

Märker att det blir nog fler inlägg denna vecka men jag börjar med att reflektera över förra veckan (v18). En av de större nyhetshändelserna var väl ialla fall att Usama bin Ladin lämnade jordelivet. "skönt att mänskligheten befriats från en osympatisk individ" var rubriken i ekuriren en av dagarna. Hur det här kommer påverka världen och dess människor tvistas det om, men vi blir nog varse om det också sinom tid. Det som i alla fall påverkade mig under tisdagen var att det SNÖADE, vantar på och tänka att jaja så här är det ju ibland i vårat land. Under torsdagen och fredagen var jag på konferens tillsammans med goa människor från vårat avlånga land som också brinner för att stötta unga brottsoffer. Det tillkommer nya verksamheter varje år och det värmer en som nu kan titulera sig "old lady" bland gänget. Att vi i Eskilstuna är inne på vårat 11:e år känns stort. Var någon och tittade på mjölkböndernas kosläpp i helgen? Måste bara boka in det till nästa år. Man räkna

Det var en kort vecka som började med att min vänstertumme fick en koll och nu ska jag ha ett handskydd fram till den 16 maj (till en början). Mia kom tillbaka efter sin mammaledighet, så nu är hon min chef ett tag framåt. Jag lovar att stötta henne så mycket jag kan. Vill gärna se henne på Stödcenter igen, men det kommer hända mycket tills dess - tro mig - . Det märks redan att jag är själv på verksamheten. Ärende inflödet hopade sig ordentligt så jag lyckades dubbelboka mig, ett besök på polisen och ett på K68, samma dag sammatid, det var bara att be om ursäkt och boka om. Det är det här jag är mest orolig för att jag inte ska hinna med. Ärendena är också ganska komplicerade och behöver en skärpt hjärna hos mig. Den skärpta hjärnan har haft jobbigt hela veckan pga en ihärdig förkylning. Det var länge sedan jag var så snuvig. Jag tror att det är en helt vanlig förkylning, goda vänner vill ha det till att jag blivit allergisk på gamla dar. HA vill inte, säger jag bara. Veckans debattä