Fortsätt till huvudinnehåll

Nu semester

Nu är det bara timmar kvar tills jag släcker ner jobbdator och jobbmobil. I fem veckor ska jag bara vara. Det är många år sedan vi inte hade något inplanerat, och jag måste medge att jag mår bra av det. Bokhögen jag tänker plöja blev något hög men vi får se hur mycket jag hinner(beror lite på vädret). Att göra endags utflykter i närområdet är inte fy skam. Tänkte också blogga lite. Har känt att jag har ett behov att få ur mig saker som korsar min väg och då har lusten att dela med mig kommit. Finns några teman som alltid får min uppmärksamhet, vet att några av er småler nu. Om allt går som jag tänkt blir det några rader varje dag, som en dagbok, inte så privat men personlig. När jag var yngre hade jag en dröm om att bli kåsör. Jag följde några skribenter och deras bloggar/inlägg och tänkte att nog måste det finnas saker som även jag kunde skriva om, som var intressant. Men så blev det inte.


Nu sitter jag i ett lånat rum på Kungsgatan 68 i Eskilstuna. Har fikat med några kolleger som inte heller gått på ledighet än. På morgonen pratade jag med en VISIONs kollega som hjälper mig med att boka lokal till en konferensdag i höst vi på avd29 ska arrangera med fokus på socialtjänstens framtid i kommunen. Ska bli super spännande. Jag har haft 8 timmar fackligtid sedan årsskiftet, det har varit mycket spännande och lärorikt, och hösten ser ju inte mindre spännande ut. Kommer skriva mer om det vid senare tillfälle.
Efter lunch blir det en tur till Re-Tuna. Ska lämna en låda kläder till återvinningen. Sedan i våras sitter jag med i Styrgruppen för FairTrade City - Eskilstuna som VISION representant, det är super kul och vad mycket jag lärt mig på bara denna korta tid. Jag rekommenderar verkligen ett besök dit.


Jag avslutar dagens inlägg med att lägga till den bild som mitt barnbarn fotade på Zoo i Amsterdam i veckan: "min farmor älskar de här fåglarna". Hon kan sin farmor.









Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Nu ni är jag på gång igen

Hej på er. Ska inte skriva så mycket varför jag inte varit ute här på så många år utan mer fokusera på varför jag känner för att börja skriva igen. Det händer mycket omkring oss i denna globala värld som både är otäck och förvirrande för en kvinna som mig. I min profession möter jag mycket  lidande men också stora portioner hopp om en bättre framtid både på det individuella planet men också mer kopplat till tron om en bättre värld. Jag är så tacksam för alla möten jag får ha med de som har kontakt med Stödcenter för unga brottsoffer. Jag har ett rikt nätverk som ger min stimulans för att kunna vara en god tjänsteman, med allt vad det innebär. Kommer nog skriva lite mer om allt positivt jag får möta i mitt jobb, inte minst under mina föreläsningar på temat LIVET PÅ NÄTET, som vänder sig i första hand till föräldrar som har barn i skolåldern. I mitt privat liv har det också hänt väldigt mycket sedan 2012. Kommer inte skriva så mycket om det heller utan mer fokusera på framtiden. Tän...

Omorganisation IGEN!!!!

Det här med omorganisation är ju ett ständigt påhitt som man får leva med om man jobbar inom offentligt förvaltning, helt OK. Men nu känns det lite extra för om nu det här går igenom kommer gamla goa ungdomsgruppen splittras. Genom åren har vi ändå kännt att vi haft varandra när det gungat och blåst orkan,men nu är den tiden förbi. Gällande Stödcenters framtid är jag relativt tillfreds med förslaget, jag känner alla som i såfall blir mina närmaste kolleger, MEN vem blir chef??????? (rysning) Nä nu ska jag försöka landa i känslan att vara ledig i två veckor och bara göra roliga saker. Har förstått att det nya modeordet bland semsterfirare är "glamping" = glammig camping. Nu blir det inte det den här gången men vår nya husvagn ska upp till landet, så vi får lära känna varandra.Så vi kan väl kalla det för en liten glamping. Så ser den ut, vårat lilla hus på hjul.

Hejohåjobbapå

Hösten har gjort sitt inträde ganska rejält. Ruggiga mornar och klara soliga dagar för att snabbt övergå till ett djupt mörker (då man märker att reflexerna inte kommit fram än). Tänkte inte bli så lång idag. Första dagen på Känn dig trygg - förebygg är avklarad. Att numera åka ut till skolorna istället för att eleverna kommer till Munktell fungerar bra tycker jag. Att vara på deras hemarena har sina fördelar. Men visst, huvudet känns något tungt. Jag ser det i alla fall som en bra resa att göra för att uppmärksamma ungdomarna på det som jag vill förmedla - hur de själva kan göra för att känna sig trygga på nätet, och vilka rättigheter dom har om nu det tråkiga skulle ske - att bli utsatt för något brottsligt. I år har jag min workshop ihop med fältgruppen, något som känns otroligt bra. I samband med dessa veckor planeras det för framtidscafé för boende i olika stadsdelar plus föräldrafika vissa mornar. Även här är temat Livet På Nätet.  Även vi i Sörmland har blivit varnade av...