Vet inte riktigt vad jag fick rubriken ifrån men den får stå kvar, hihi.
Förra veckans jobb innehöll många olika aktiviteter. Det är väl det som är tjusningen med mitt jobb.
Har ingen avsikt att bli för privat här men fick till mig en uppdatering hur en vän just nu mår och det gjorde mig ledsen. Tänk vad livet kan ändra sig fort. Jag har ganska många år levt med den vetskapen men det blir i alla fall obehagligt när det känns som en kraftigt käftsmäll dyker på en.
Jag har varit socionom i drygt 30 år och aldrig ångrat mig........nä aldrig. Det jag får till mig, om inte varje dag så varje vecka gör mig stolt över mitt yrkesval. Jag träffade en person förra veckan som efter 1,5 timme sade att hen verkligen var glad att hen fick möjlighet att träffa mig och ville fortsätta efter min semester. Ärendet kom inte den vanliga vägen utan mötet blev av pga den goda kontakten och partnerskap som byggts upp mellan min verksamhet och polismyndigheten. Jag har alltid sagt att målgruppen till Stödcenter den ändras utifrån de behov som finns bland barn och unga inom kommunen. Hur länge betraktas man som ung? Ja det beror ju liksom på vad saken gäller inom myndighets Sverige. Jag är stolt så länge mina kunskaper kan vara någon till hjälp oavsett om personen är 7 år eller 28 år.
I helgen har det varit fetivalstämning i Eskilstuna. Son och barnbarn tog mig med till tivoli gatan under fredagen. Det fanns hur mycket som helst att göra. Bästa betyget efter en sådan kväll är när barnbarnet somnar tämligen ovaggat
I lördags kom jag då äntligen iväg på Prideparaden i Stockholm. Vilken härlig stämning under de 2 timmar och 40 minuter det tog att ta sig från start till mål. Jag hade satt på mig mina walkingskor och bra strumpor men ack vad ont jag hade i fötter och vader när jag väl satte mig på tåget hem igen. Tack min kära familj som tog mig med. Ni som sett bilder på fb vet att jag gick ihop med Falk-bärgning i Stockholm. Vi delade bla ut ballonger och reflexer till barn under vägen och maskoten gjorde succé.
Jag kom upp ur sängen på söndagen utan några som helst problem. Stegräknaren hade visat på drygt 14000 steg under paraden så det blev ett + i kanten. Liiite ont i benen ska erkännas att jag hade men efter gofikat hos barnbarnet för att fira att det nu står siffran 7 på födelsekortet var jag nöjd.
Jag avslutar detta inlägg med att citera Katarina Wennstam från hennes kommentar på facebook angående Anders Borg: "Det finns inte kvinnohatframkallande ämnen i alkohol. det finns ingen relation med hur mycket du jobbar och huruvida du slänger fram ditt kön och ofredar människor. Antingen har du det i dig eller inte".
Ha en fortsatt bra vecka/KRAM
Förra veckans jobb innehöll många olika aktiviteter. Det är väl det som är tjusningen med mitt jobb.
Har ingen avsikt att bli för privat här men fick till mig en uppdatering hur en vän just nu mår och det gjorde mig ledsen. Tänk vad livet kan ändra sig fort. Jag har ganska många år levt med den vetskapen men det blir i alla fall obehagligt när det känns som en kraftigt käftsmäll dyker på en.
Jag har varit socionom i drygt 30 år och aldrig ångrat mig........nä aldrig. Det jag får till mig, om inte varje dag så varje vecka gör mig stolt över mitt yrkesval. Jag träffade en person förra veckan som efter 1,5 timme sade att hen verkligen var glad att hen fick möjlighet att träffa mig och ville fortsätta efter min semester. Ärendet kom inte den vanliga vägen utan mötet blev av pga den goda kontakten och partnerskap som byggts upp mellan min verksamhet och polismyndigheten. Jag har alltid sagt att målgruppen till Stödcenter den ändras utifrån de behov som finns bland barn och unga inom kommunen. Hur länge betraktas man som ung? Ja det beror ju liksom på vad saken gäller inom myndighets Sverige. Jag är stolt så länge mina kunskaper kan vara någon till hjälp oavsett om personen är 7 år eller 28 år.
I helgen har det varit fetivalstämning i Eskilstuna. Son och barnbarn tog mig med till tivoli gatan under fredagen. Det fanns hur mycket som helst att göra. Bästa betyget efter en sådan kväll är när barnbarnet somnar tämligen ovaggat
I lördags kom jag då äntligen iväg på Prideparaden i Stockholm. Vilken härlig stämning under de 2 timmar och 40 minuter det tog att ta sig från start till mål. Jag hade satt på mig mina walkingskor och bra strumpor men ack vad ont jag hade i fötter och vader när jag väl satte mig på tåget hem igen. Tack min kära familj som tog mig med. Ni som sett bilder på fb vet att jag gick ihop med Falk-bärgning i Stockholm. Vi delade bla ut ballonger och reflexer till barn under vägen och maskoten gjorde succé.
Jag kom upp ur sängen på söndagen utan några som helst problem. Stegräknaren hade visat på drygt 14000 steg under paraden så det blev ett + i kanten. Liiite ont i benen ska erkännas att jag hade men efter gofikat hos barnbarnet för att fira att det nu står siffran 7 på födelsekortet var jag nöjd.
Jag avslutar detta inlägg med att citera Katarina Wennstam från hennes kommentar på facebook angående Anders Borg: "Det finns inte kvinnohatframkallande ämnen i alkohol. det finns ingen relation med hur mycket du jobbar och huruvida du slänger fram ditt kön och ofredar människor. Antingen har du det i dig eller inte".
Kommentarer
Skicka en kommentar