Fortsätt till huvudinnehåll

vårdagjämning med snö HAHA

Jag vill ut i skogen och insupa vårens alla lukter. Blä blä tycker väl en del, och visst allt luktar kanske inte gott men vilket vårtecken. Var ute i Årbyskogen i helgen med Kol, Robins schäfer. Fast vädret inte var på topp så kändes det helt ok.
Var ett tag sedan han såg ut så här men go är han fortfarande.

Många vill nu tala om hur viktigt just deras jobb är och varför de då ska ha så och så mycket i påslag. Direktörer mfl behöver inte alls tala om hur duktiga dom är, dom får ialla fall lyft med dubbelsiffriga procent siffror.
 Konstigt. Visst är lönen viktig, mjölken kostar lika för oss alla, MEN det här med arbetsmiljö, friskvård, rimlig arbetsbörda, kompetensutveckling är ju också viktiga delar.
 Vi inom kommunen ska nu få mer likvärdiga normer när det gäller friskvård, super bra, MEN ta mig som exempel, jag kommer inte köpa något träningskort, jag är funktionär inom en förening och får då träna näst intill gratis. Jag skulle vilja kunna använda pengen till utrustning istället, men se det gick inte. Det fanns inte med i urvalet av vad pengarna ska gå till -  SUCK.

Veckan som gått har varit innehållsrik, med berikande möten av olika slag. Var på en föreläsning på högskolan på temat - "Att integrera svenskar i den globala mångfalden" tillsammans med Robin, fortsatte snacket över en lunch, alltid lika trevligt. Tre tappra kolleger provade på Wing Chun på en friskvårdstimme, med Robin som instruktör, både han och tjejerna var nöjda efteråt (så nu åker väl jag på att vara med nästa gång vi testkör en träning)

Som sagt var vårdagjämning idag - Kim och Joakim har namnsdag. GRATTIS. Mår riktigt bra i tummen, vet inte varför, men jag ser det som ett tecken på att jag snart kan börja träna igen, SNART.

Pastasås ÄR gott.
ha en bra vecka go vänner.
<3 <3 <3

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Nu ni är jag på gång igen

Hej på er. Ska inte skriva så mycket varför jag inte varit ute här på så många år utan mer fokusera på varför jag känner för att börja skriva igen. Det händer mycket omkring oss i denna globala värld som både är otäck och förvirrande för en kvinna som mig. I min profession möter jag mycket  lidande men också stora portioner hopp om en bättre framtid både på det individuella planet men också mer kopplat till tron om en bättre värld. Jag är så tacksam för alla möten jag får ha med de som har kontakt med Stödcenter för unga brottsoffer. Jag har ett rikt nätverk som ger min stimulans för att kunna vara en god tjänsteman, med allt vad det innebär. Kommer nog skriva lite mer om allt positivt jag får möta i mitt jobb, inte minst under mina föreläsningar på temat LIVET PÅ NÄTET, som vänder sig i första hand till föräldrar som har barn i skolåldern. I mitt privat liv har det också hänt väldigt mycket sedan 2012. Kommer inte skriva så mycket om det heller utan mer fokusera på framtiden. Tän...

Omorganisation IGEN!!!!

Det här med omorganisation är ju ett ständigt påhitt som man får leva med om man jobbar inom offentligt förvaltning, helt OK. Men nu känns det lite extra för om nu det här går igenom kommer gamla goa ungdomsgruppen splittras. Genom åren har vi ändå kännt att vi haft varandra när det gungat och blåst orkan,men nu är den tiden förbi. Gällande Stödcenters framtid är jag relativt tillfreds med förslaget, jag känner alla som i såfall blir mina närmaste kolleger, MEN vem blir chef??????? (rysning) Nä nu ska jag försöka landa i känslan att vara ledig i två veckor och bara göra roliga saker. Har förstått att det nya modeordet bland semsterfirare är "glamping" = glammig camping. Nu blir det inte det den här gången men vår nya husvagn ska upp till landet, så vi får lära känna varandra.Så vi kan väl kalla det för en liten glamping. Så ser den ut, vårat lilla hus på hjul.

Hejohåjobbapå

Hösten har gjort sitt inträde ganska rejält. Ruggiga mornar och klara soliga dagar för att snabbt övergå till ett djupt mörker (då man märker att reflexerna inte kommit fram än). Tänkte inte bli så lång idag. Första dagen på Känn dig trygg - förebygg är avklarad. Att numera åka ut till skolorna istället för att eleverna kommer till Munktell fungerar bra tycker jag. Att vara på deras hemarena har sina fördelar. Men visst, huvudet känns något tungt. Jag ser det i alla fall som en bra resa att göra för att uppmärksamma ungdomarna på det som jag vill förmedla - hur de själva kan göra för att känna sig trygga på nätet, och vilka rättigheter dom har om nu det tråkiga skulle ske - att bli utsatt för något brottsligt. I år har jag min workshop ihop med fältgruppen, något som känns otroligt bra. I samband med dessa veckor planeras det för framtidscafé för boende i olika stadsdelar plus föräldrafika vissa mornar. Även här är temat Livet På Nätet.  Även vi i Sörmland har blivit varnade av...