Jag går snart in i vecka tre på semestern som jag delat upp för att kunna njuta av den svenska sommaren så mycket som möjligt. Som rubriken skvallrar har jag läst mycket. Att få slänga sig på sängen när som och avverka några sidor, det är semester för mig det. Med åren märker jag att jag kan njuta av att inte göra någonting. Pressen, stressen att fara land och rike bara för att man är ledig har jag lagt bakom mig.
En sak ska erkännas, jag har väl tänkt lite på hösten och vad som komma skall inom min verksamhet. Har haft förmånen att träffa nya och gamla bekantskaper under våren och sommaren som sporrar mig till en utveckling jag tror kan gynna min målgrupp. Det är väl här bloggen kommer in. Tänkte låta Facebook vara för detta ändamål och använda bloggen till det istället.
Det jag tar med mig från denna semesterperiod med värme i hjärtat är de två dagar jag umgicks med barnbarnet. Att få följa henne och hennes upptåg gör mig lycklig. Jag hoppas innerligt att jag kan få vara den farmor som finns när hon behöver mig, oavsett vad det är.
Att få ha nästa fyra timmar ihop med vännen som jag tycker så mycket om har också bäddat in sig fint i mitt hjärta. När jag kramade henne farväl, för denna gång, tänkte jag - vi kan konsten att få timmar att försvinna så fort.
Solen har gjort dessa dagar till en fröjd. Jag försöker vara försiktig och inte bränna mig (gick ju så där i torsdags) men psyket får ju sin dos som kan behövas framöver.
Har lekt lite med bakgrund för denna blogg, får se hur länge den håller. Ha en bra kväll och en bra vecka som vi kallar v30.
En sak ska erkännas, jag har väl tänkt lite på hösten och vad som komma skall inom min verksamhet. Har haft förmånen att träffa nya och gamla bekantskaper under våren och sommaren som sporrar mig till en utveckling jag tror kan gynna min målgrupp. Det är väl här bloggen kommer in. Tänkte låta Facebook vara för detta ändamål och använda bloggen till det istället.
Det jag tar med mig från denna semesterperiod med värme i hjärtat är de två dagar jag umgicks med barnbarnet. Att få följa henne och hennes upptåg gör mig lycklig. Jag hoppas innerligt att jag kan få vara den farmor som finns när hon behöver mig, oavsett vad det är.
Att få ha nästa fyra timmar ihop med vännen som jag tycker så mycket om har också bäddat in sig fint i mitt hjärta. När jag kramade henne farväl, för denna gång, tänkte jag - vi kan konsten att få timmar att försvinna så fort.
Solen har gjort dessa dagar till en fröjd. Jag försöker vara försiktig och inte bränna mig (gick ju så där i torsdags) men psyket får ju sin dos som kan behövas framöver.
Har lekt lite med bakgrund för denna blogg, får se hur länge den håller. Ha en bra kväll och en bra vecka som vi kallar v30.
Kommer sova gott i natt.
Kommentarer
Skicka en kommentar